Iggesunds Bruksmuseum
Iggesunds järnverk

Hovkommisarie Isak Breant grundade Iggesunds Bruk 1685. Bruket omfattade från början en masugn, smedja med hammare samt två härdar för vallonsmide. Malmen togs från Utö och Dannemora gruvor. 1721 brändes bruket av ryssarna. De nya ägarna från handelshuset Grill förbättrade anläggningarna och under mitten av 1700-talet upplevde bruket en storhetstid. Järnbruket var dock fortfarande litet fram till 1870-talet då den dåvarande ägaren, familjen Tamm, genomförde betydande nyinvesteringar och moderniseringar.
Öppet
12 juni - 8 augusti, dagligen kl 11-17
Kaffeservering och glass
Tfn 0650-28565 (guider).
Övriga året efter överenskommelse
på tfn 0650-28000.
  FOTO ROLAND WAAX
Iggesund blev ett järnverk av betydelse. Ett bessemerverk med två konvertrar, götverk, valsverk, gjuteri mm. uppfördes. De masugnar, som idag finns bevarade, byggdes 1874 och 1895. Från 1940 började järnverket successivt att läggas ner och 1953 upphörde verksamheten definitivt.
Efter andra världskriget inleddes en successiv omstrukturering av AB Iggesunds Bruk till ett rent skogsindustriföretag. I samband med att Mo och Domsjö AB (MoDo) förvärvade aktiemajoriteten 1983 avvecklades den sista delen av järn- ståltillverkningen
(dotterbolaget Boxholms AB). 1988 uppgick Iggesund, i likhet med Holmens Bruk AB helt i Mo och Domsjö, och dess skog och industrienheter integrerades i MoDo-koncernens verksamhet. MoDo bytte 2000 namn till Holmen AB 1987, sista verksamhetsåret som självständigt bolag, producerade AB Iggesunds Bruk ca 400 000 ton kartong, för förpackningsändamål och grafisk användning, ca 50 000 ton sulfatmassa för avsalu vid Iggesunds cellulosafabrik samt ca 300 000 m³ trävaror vid sågverken i Håstaholmen och Stocka. Man bedrev även skogsbruk på ca 260 000 ha egna skogar, vilka svarade för ca 40 % av företagets behov av vedråvara, samt producerade ca 213 000 MW·h el. Företagets omsättning var ca 2,5 miljarder kr. och antalet anställda 2 600.
Anläggningen är numera ett byggnadsminne.
Webbmaster Roland Waax