|
Malmens
och järnets transportvägar
Den
på 1740-talet påbörjade malmbrytningen
i Bjuråker gav klent utbyte. Malmen innhöll
för mycket fosfor och svavel och järnet
fick dålig kvalitet. Då man därför
inte kunde använda sig av malm från
egna gruvor, måste man enbart lita sig till
malmen från de mellansvenska gruvorna. Denna
forslades sjöledes från Utö gruva
i Stockholms skärgård upp till Hudiksvall,
och under olika perioder försågs Österbo
och sedan även Movikens masugn med malm från
gruvorna i Roslagen och Dalarna.
Malmen
fraktades först från gruvan till närmaste
hamnplats i stockholmstrakten eller vid upplandskusten
och seglades sedan till Hudiksvall, där den
lossades vid Håsta udde.
Från
Håsta forslades den med hästar till
Hallbo vid östra änden av Norrdellen.
Dessa hästforor kördes huvudsakligen
om vintern, då malmen lättare kunde
transporteras på slädar en på
hjuldon. När Dellen blev isfri, lastades
malmen på s.k. "haxar" ( en sorts
pråm ), som roddes och seglades till lastkajerna
i Friggesund och Moviken.
|